Har nu hunnit lite längre in i tidningen och de första positiva reaktionerna jag hade har tyvärr förbytts till mindre irritation.

Jag vet inte hur målgruppen för Femina ser ut men jag tillhör uppenbarligen inte den. Reportagen är mer än lovligt ytliga. En del reportage påminner mer om förtäckt reklam. Sidor märkta "Historia" handlar om skönhetsoljor från Frankrike. Som tänkande kvinna känner jag mig idiotförklarad. Det blir inte bättre av hälsosidorna. Jaha man kan simma i havet? Det hade jag aldrig lyckats komma på själv. Språket i de så kallade reportagen är dessutom fullt av utropstecken, adjektiv och allmänt tramsiga påståenden.

Är Feminas målgrupp kvinnor som är ytliga och utan intresse för något annat än det egna utseendet? Kom igen, bättre kan vi.

Har nu läst cirka halva tidningen. Jag blev i och för sig inspirerad av modet i tidningen men det var rätt tydligt att de billigare alternativ som fanns med, var inplockat just för att vara ett billigare alternativ. Det finns egentligen inget intresse av att visa kläder för alla plånböcker utan man vill helst lyfta fram det dyra, exklusiva. Det är rätt trist men kanske är jag då fel målgrupp?

Jag gillade också heminredningssidorna, inte minst plocket från mässorna där jag fick många vill ha-attacker. Det trista är att det mesta är sådant som inte finns att köpa i vanliga affärer så även där ger det inspiration men jag kan inte hitta det åt mig själv.

Fick för två dagar sedan Femina i brevlådan. Jag är en sådan som alltid börjar läsa från sidan 1 och framåt, jag bläddrar aldrig igenom tidningen först. Det jag hunnit med att se så här långt är därför mest sidorna med notiser inledningsvis i tidningen. Jag gillade approachen i dem. Det verkar som om jag är rätt målgrupp eftersom jag där kunde läsa om konstutställningar, någon ny teateruppsättning- och att Habitat öppnar i Stockholm i höst! Jag berördes och uppskattade det jag läste.